Gyllenbruna ben och isglass

Från bitade kyla i mars till en blå aprilhimmel till majsolens strålar. Våren kom till slut och jag tror att varenda kotte i vårat avlånga land älskade det lika mycket som jag gjorde när jag insåg att den långa vintern äntligen var över. Nu flyger fåglarna mellan taken i takt med deras kvitter, sommarblommorna knoppar och asfaltsgatorna är rena från grus, årets första dopp och grillpremiärer sker var och varannan kväll.
 
Att byta ut vinterkängorna mot converse och ballerina, att hänga undan fjällrävenjackan och köpa en ny jeansjacka, det är inget att klaga på. När solen skiner utanför skolans tegelväggar och när baken är fastklistrad på en stol i ett kalt klassrum, är det svårt att inte explodera av dåligt samvete och det blir nästintill omöjligt att sitta still och koncentrera sig.
Men när det sedan uppenbarar sig att det är en knapp vecka kvar av första årskursen på gymnasiet så tänker man att livet är ganska fint ändå och allt slit är värt det. Att man har härdat ut de sista inlämningsuppgifterna, skrivit de sista proven och kan nu lägga det bakom sig och se fram emot en hel sommar med gyllenbruna ben och isglassar. Snart går jag ut ettan och jag undrar vart den där nervösa, osäkra tjejen som i höstas skulle börja gymnasiet har tagit vägen. Jo här är jag, ungefär ett år senare, och jag är säkrare än någonsin. 
 
 
 

KOMMENTARER


Namn :
Kom ihåg

Kontakt/hemlis : (bara jag som ser)


URL/bloggadress :


Vad har du på hjärtat? :








Ellen. Sommarflicka på snart 17 år. Är svag för doctor martens,svartvita fotografier, jordglobar, långa pojkar, kaffe, Kent, sommarnätter, värmeljus, bruna ben, händer, Stockholm, té, kragar, godmorgon sms, frukost,och annat fint. Tycker mest om att skriva, att smsa, att pussas, att fotografera, att sova, att träna och att känna mig älskad. Detta är min blogg.



Instagram: ellenmariajohansson